lördag 30 juli 2011
Skrivkramp
Jag har semester. Uppenbarligen är det semester i mitt huvud. Jag har vart fall skrivkramt - denna somma då det funnit så enormt mycket att skriva om...
söndag 3 juli 2011
Jan Björklund skjuter energiöverenskommelsen i sank.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kraftbolag-hindrar-ny-karnkraft_6290764.svd
Det var en fråga om tid - tid till dess att Jan Björklund skulle börja ifrågasätta den energiöverenskommelse som de borgerliga partierna sedan några år ingått. Björklund gillar att provocera, och provocerad blir jag. Kan han ifrågasätta överenskommelsen så kan väl alla andra göra det också.
Först och främst: Jag inser att jag inte ligger i Centerpartiets huvudfåra i min syn på energi. Samtidigt borde jag rimligen ha åsikter som överenstämmer med många, många Centerpartister runtom i landet. Kärnkraften kom till landet med såväl frälsning som problem. Energislaget är kraftigt subventionerat av staten, inte minst genom att staten i praktiken tar hela försäkringskostnaden för producenterna. Jag tycker kort sagt att kärnkraft inte hör hemma i svensk energiproduktion långsiktigt.
Centerpartiet har gått in i en energiuppgörelse för att ge landet långsiktiga spelregler på energimarknaden. En sådan uppgörelse bör man vara rädd om. Alla vet att det tärde hårt på många, många centerpartister, också riksdagsmän. När partipiskan ven som mest, var morötterna de justeringar som Jan jörklund nu vill plocka bort. Det gör mig kort sagt vansinnig.
Avtal ska man stå för, det är min stånpunkt. Men börjar de knaka i fogarna bör vi sondera efter länpliga ersättningar. Jag förordar en öppen debatt med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om en breddad överenskommelse!
Det var en fråga om tid - tid till dess att Jan Björklund skulle börja ifrågasätta den energiöverenskommelse som de borgerliga partierna sedan några år ingått. Björklund gillar att provocera, och provocerad blir jag. Kan han ifrågasätta överenskommelsen så kan väl alla andra göra det också.
Först och främst: Jag inser att jag inte ligger i Centerpartiets huvudfåra i min syn på energi. Samtidigt borde jag rimligen ha åsikter som överenstämmer med många, många Centerpartister runtom i landet. Kärnkraften kom till landet med såväl frälsning som problem. Energislaget är kraftigt subventionerat av staten, inte minst genom att staten i praktiken tar hela försäkringskostnaden för producenterna. Jag tycker kort sagt att kärnkraft inte hör hemma i svensk energiproduktion långsiktigt.
Centerpartiet har gått in i en energiuppgörelse för att ge landet långsiktiga spelregler på energimarknaden. En sådan uppgörelse bör man vara rädd om. Alla vet att det tärde hårt på många, många centerpartister, också riksdagsmän. När partipiskan ven som mest, var morötterna de justeringar som Jan jörklund nu vill plocka bort. Det gör mig kort sagt vansinnig.
Avtal ska man stå för, det är min stånpunkt. Men börjar de knaka i fogarna bör vi sondera efter länpliga ersättningar. Jag förordar en öppen debatt med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om en breddad överenskommelse!
onsdag 1 juni 2011
Goda exempel på integration
En av Smålands riktigt stora utmaningar framöver är att få god inflyttning och god personal i sina företag och kommuner. Småland behöver invandring och inflyttning, alla måste kunna känna sig välkomna. Samtidigt är hindren in i det svenska goda livet alltför ofta en dyster realitet. Otaliga är de historier från inte minst invandrare kring hur ogörligt svårt det har varit att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Men det finns hopp om en annorlunda ordning.
Fredrik Bergman har med sitt "Macken" i Växjö visat på en social kooperativ företagssamhet som ser de individer, vars insats vi behöver men inte orkar bry oss om att hjälpa in på arbetsmarknaden. Med enkla ideér och enkla utgångspunkter har en omfattande verksamhet byggts upp som hjälper invandrare in i arbetslivet. Arbetet tar sin början i det som de nyanlända faktiskt kan, i att lära sig språket genom arbete och att hjälpas till företagande i det riktigt småskaliga formatet. Passionen i detta företag som Fredrik med kollegor har byggt upp är lovvärd.
Suzana Rovcanin är en blind kvinna med ursprung i det forna Jugoslavien som efter en lång period av kamp för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden äntligen lyckats. Hon startade ett företag som erbjuder hushållsnära tjänster, med anställda som ofta har utländsk härkomst och olika former av handikapp. Det är personer som under decennier förblev utelåsta från den svenska arbetsmarknaden. Idag försörjer de sig själva, idag kan de vara med och bidra och få del av det goda Sverige.
Här finns förresten en länk till macken på Araby i Växjö: http://www.arabymacken.se/portal/index.php
Fredrik Bergman har med sitt "Macken" i Växjö visat på en social kooperativ företagssamhet som ser de individer, vars insats vi behöver men inte orkar bry oss om att hjälpa in på arbetsmarknaden. Med enkla ideér och enkla utgångspunkter har en omfattande verksamhet byggts upp som hjälper invandrare in i arbetslivet. Arbetet tar sin början i det som de nyanlända faktiskt kan, i att lära sig språket genom arbete och att hjälpas till företagande i det riktigt småskaliga formatet. Passionen i detta företag som Fredrik med kollegor har byggt upp är lovvärd.
Suzana Rovcanin är en blind kvinna med ursprung i det forna Jugoslavien som efter en lång period av kamp för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden äntligen lyckats. Hon startade ett företag som erbjuder hushållsnära tjänster, med anställda som ofta har utländsk härkomst och olika former av handikapp. Det är personer som under decennier förblev utelåsta från den svenska arbetsmarknaden. Idag försörjer de sig själva, idag kan de vara med och bidra och få del av det goda Sverige.
Här finns förresten en länk till macken på Araby i Växjö: http://www.arabymacken.se/portal/index.php
måndag 30 maj 2011
Tyskland går före
Så har Tyskland tagit ett steg mot sin energiomställning. Jag tycker förstås det är framåtsyftande och spännande. Men visst kommer beslutet vara ett ordentligt vågspel och Tyskland behöver såväl nit, skicklighet som tur för att det ska gå vägen. Tyskland tar uppenbarligen tjuren vid hornen. Beroendet av kärnkraft, rysk gas och brunkol ska upphävas - samtidigt. Det är en ambition utan dess like. Det är en oräddhet som visst kan kallas dumdristig. Men dumdristiga visioner har förverkligats förut.
I grunden finns tanken att energiberoende är till för att brytas.Kärnkraften stängs och brunkolsanvändning kommer inte vara tillåten särsklit mycket längre. Risken att priserna går upp på Rysk gas är förstås uppenbar, men tyskarna har uppenbarligen bestämt sig för att inte rädas det utan ta det som en utmaning. Resultatet i en stark marknadsekonomi blir inte ekonomisk katastrof enligt skolboken, snarare energieffektivisering och teknikutveckling. I teorin fungerar det - men går det att ställa om sitt energisystem så totalt i praktiken? I Tyskland har man tappat respekten för riskerna. Jag förstår alla de länder som inte resonerar som Tyskland, för landet tar onekligen risker nu. Men jag beundrar dem också, mycket, för sitt mod.
Med Sverige är det egentligen annorlunda. Visst är vi starkt beroende av kärnkraft, men Sverige är också överflödigt av naturresurser som få. Vi skulle kunnat ge oss in i denna omvandling på ett betydligt mer ordnat sätt och med lägre risker än Tyskland nu gör. Men vi saknar visionerna.
Så till sist. Jag ser fram emot en tid då Sverige bli stora exportörer av grön el. Det ska vara en exportindustri med samma värde som andra, något att vara stolt för liksom för virke eller pappersmassa. Till rätt pris blir allt lönsamt. I det perspektivet, då priserna för el landar på europeiska nivåer, kan energieffektiviseringen fortsätta i vårt land också - samtidigt som Skogen, vårt gröna guld, får nya stabila marknader. Jag vill likt Jordbruksminister Eskil Erlandsson att Jord- och skogsägaren ska bli vår framtida oljeschejk.
P.s: läs gärna denna länk. Den finns på e24.se, ekonomisajten som drivit den hetskaste kampanjen mot vår elmarknad denna vinter.
http://www.e24.se/pengar/din-ekonomi/el-och-varme/sverige-anvander-for-mycket-el_2843107.e24
I grunden finns tanken att energiberoende är till för att brytas.Kärnkraften stängs och brunkolsanvändning kommer inte vara tillåten särsklit mycket längre. Risken att priserna går upp på Rysk gas är förstås uppenbar, men tyskarna har uppenbarligen bestämt sig för att inte rädas det utan ta det som en utmaning. Resultatet i en stark marknadsekonomi blir inte ekonomisk katastrof enligt skolboken, snarare energieffektivisering och teknikutveckling. I teorin fungerar det - men går det att ställa om sitt energisystem så totalt i praktiken? I Tyskland har man tappat respekten för riskerna. Jag förstår alla de länder som inte resonerar som Tyskland, för landet tar onekligen risker nu. Men jag beundrar dem också, mycket, för sitt mod.
Med Sverige är det egentligen annorlunda. Visst är vi starkt beroende av kärnkraft, men Sverige är också överflödigt av naturresurser som få. Vi skulle kunnat ge oss in i denna omvandling på ett betydligt mer ordnat sätt och med lägre risker än Tyskland nu gör. Men vi saknar visionerna.
Så till sist. Jag ser fram emot en tid då Sverige bli stora exportörer av grön el. Det ska vara en exportindustri med samma värde som andra, något att vara stolt för liksom för virke eller pappersmassa. Till rätt pris blir allt lönsamt. I det perspektivet, då priserna för el landar på europeiska nivåer, kan energieffektiviseringen fortsätta i vårt land också - samtidigt som Skogen, vårt gröna guld, får nya stabila marknader. Jag vill likt Jordbruksminister Eskil Erlandsson att Jord- och skogsägaren ska bli vår framtida oljeschejk.
P.s: läs gärna denna länk. Den finns på e24.se, ekonomisajten som drivit den hetskaste kampanjen mot vår elmarknad denna vinter.
http://www.e24.se/pengar/din-ekonomi/el-och-varme/sverige-anvander-for-mycket-el_2843107.e24
torsdag 26 maj 2011
Regionalisering - varför då?
http://www.smp.se/ledare/regiondebatt-pa-fel-spar(2792546).gm#disqus_thread
Idag skrev Martin Tunström på Smålandsposten om regionfrågan. Inlägget känns förlösande. Regionfrågan har gått i spinn och paniken kryper sig på här i Småland när frieriet till Skåne inte besvaras särskilt hjärtligt. Centerpartiet i Kronobergs län förordar en Smålandsregion och har goda argument för det. Ändå har vi hamnat i ett läge där en fråga mer än andra kräver sitt svar: varför förändrad regionindelning?
När strukturomvandlinge i vården visat sig lösas på ett föredömligt sätt med strategiska sammarbeten inom enskilda vårdområden, faller landstingens drivkraft bort. Behovet av strukturomvandling inom staten är inte alarmerande - sånär som inom några enskilda myndigheter. De frågorna tar staten tag i alldeles på egen hand. Kvar blir hanteringen av strukturfondsmedel och andra projektmedel. Är det verkligen argument nog för att genomföra en regionbildning? Kan inte regionförbunden hitta samarbeten kring det liksom landstigen har löst de vårdfrågor som kräver stordrift?
Landsortskommunerna för däremot en ojämn kamp med de uppgifter som de förväntas lösa. Jag tillhör de som anser att antalet kommuner är alldeles för många i Sverige och att behoven av strukturomvandling är störst här. Det var Göran Persson som för några år sedan på Landsbygdskonferensen i Emmaboda klargjorde att han inte såg några större behov av regionbildningar, men såg tydliga behov av strukturomvanling bland våra kommuner. Jag håller med honom.
Jag gillar förresten Martin Tunströms insats på Smålandsposten. Han har gett tidningen en konservativ ton som fungerar i Småland.
Idag skrev Martin Tunström på Smålandsposten om regionfrågan. Inlägget känns förlösande. Regionfrågan har gått i spinn och paniken kryper sig på här i Småland när frieriet till Skåne inte besvaras särskilt hjärtligt. Centerpartiet i Kronobergs län förordar en Smålandsregion och har goda argument för det. Ändå har vi hamnat i ett läge där en fråga mer än andra kräver sitt svar: varför förändrad regionindelning?
När strukturomvandlinge i vården visat sig lösas på ett föredömligt sätt med strategiska sammarbeten inom enskilda vårdområden, faller landstingens drivkraft bort. Behovet av strukturomvandling inom staten är inte alarmerande - sånär som inom några enskilda myndigheter. De frågorna tar staten tag i alldeles på egen hand. Kvar blir hanteringen av strukturfondsmedel och andra projektmedel. Är det verkligen argument nog för att genomföra en regionbildning? Kan inte regionförbunden hitta samarbeten kring det liksom landstigen har löst de vårdfrågor som kräver stordrift?
Landsortskommunerna för däremot en ojämn kamp med de uppgifter som de förväntas lösa. Jag tillhör de som anser att antalet kommuner är alldeles för många i Sverige och att behoven av strukturomvandling är störst här. Det var Göran Persson som för några år sedan på Landsbygdskonferensen i Emmaboda klargjorde att han inte såg några större behov av regionbildningar, men såg tydliga behov av strukturomvanling bland våra kommuner. Jag håller med honom.
Jag gillar förresten Martin Tunströms insats på Smålandsposten. Han har gett tidningen en konservativ ton som fungerar i Småland.
fredag 20 maj 2011
Sverige det nya nybyggarlandet
Centerpartiet vill göra Sverige till nybyggarland. Orden kommer från Maud Olofsson i ett tal på Centerpartiets förnyelsedagar. Invandrare som drömmer om en framtid i vårt land och är beredda att kämpa för det, ska vara varmt välkomna hit. Det bör glädja oss alla att det kommer människor från andra kulturer som är beredda att vara med och bygga det nya Sverige Anslaget gör mig glad långt in i själen. Det här får gärna, gärna bli en av hörnstenarna i det nya Centern.
Vi behöver bli fler i Sverige och inte minst här i Småland är vi i praktiken i desperat behov av att det kommer människor från utlandet som är beredda att bosätta sig här och ta anställningar i företag och kommuner. Vi står inför arbetskraftsbrist - och stora behov av entreprenörskp och nytänk. Invandrare kommer vara mycket viktiga för att klara de utmaningar vi har framför oss. Och visst är tanken fascinerande att människor likt kar-Oskar och Kristina en gång drivs från sitt eget land för att de ser möjligheter till förverkligande och framgångsrikt företagande någon annan stans - och att det är här i sverige, kanske här i Småland.
I bjärt kontrast ser vi hur dansk inrikespolitik efter hand inskränks och blir alltmer navelskådande. Den syn som kommit att genomsyra dansk politik där invandringen har blivit problemet framför andra, kommer driva Danmark till ekonomisk och kulturell tillbakagång. Det är sorgligt att se.
Vi behöver bli fler i Sverige och inte minst här i Småland är vi i praktiken i desperat behov av att det kommer människor från utlandet som är beredda att bosätta sig här och ta anställningar i företag och kommuner. Vi står inför arbetskraftsbrist - och stora behov av entreprenörskp och nytänk. Invandrare kommer vara mycket viktiga för att klara de utmaningar vi har framför oss. Och visst är tanken fascinerande att människor likt kar-Oskar och Kristina en gång drivs från sitt eget land för att de ser möjligheter till förverkligande och framgångsrikt företagande någon annan stans - och att det är här i sverige, kanske här i Småland.
I bjärt kontrast ser vi hur dansk inrikespolitik efter hand inskränks och blir alltmer navelskådande. Den syn som kommit att genomsyra dansk politik där invandringen har blivit problemet framför andra, kommer driva Danmark till ekonomisk och kulturell tillbakagång. Det är sorgligt att se.
måndag 16 maj 2011
Kulturarv att vara stolt över
Igår åkte vi en söndagsrunda, min bror och jag. Kalmar och Öland, det är lagom söndagsåkning för oss. Vi besökte bland annat Kalmar slott men eftermiddagsfikade också på Solliden. Genom jobbet besökte jag Karlskrona idag och på den korta lunchen åt vi på Marinmuseét. Det blev en fin påminnelse om den målmedvetna och långsiktiga svenska politiken som lyft fram vårt kulturarv. Kulturarvet - i stort och smått - bevaras och presenteras. Det är roligt att se.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)