Så har Tyskland tagit ett steg mot sin energiomställning. Jag tycker förstås det är framåtsyftande och spännande. Men visst kommer beslutet vara ett ordentligt vågspel och Tyskland behöver såväl nit, skicklighet som tur för att det ska gå vägen. Tyskland tar uppenbarligen tjuren vid hornen. Beroendet av kärnkraft, rysk gas och brunkol ska upphävas - samtidigt. Det är en ambition utan dess like. Det är en oräddhet som visst kan kallas dumdristig. Men dumdristiga visioner har förverkligats förut.
I grunden finns tanken att energiberoende är till för att brytas.Kärnkraften stängs och brunkolsanvändning kommer inte vara tillåten särsklit mycket längre. Risken att priserna går upp på Rysk gas är förstås uppenbar, men tyskarna har uppenbarligen bestämt sig för att inte rädas det utan ta det som en utmaning. Resultatet i en stark marknadsekonomi blir inte ekonomisk katastrof enligt skolboken, snarare energieffektivisering och teknikutveckling. I teorin fungerar det - men går det att ställa om sitt energisystem så totalt i praktiken? I Tyskland har man tappat respekten för riskerna. Jag förstår alla de länder som inte resonerar som Tyskland, för landet tar onekligen risker nu. Men jag beundrar dem också, mycket, för sitt mod.
Med Sverige är det egentligen annorlunda. Visst är vi starkt beroende av kärnkraft, men Sverige är också överflödigt av naturresurser som få. Vi skulle kunnat ge oss in i denna omvandling på ett betydligt mer ordnat sätt och med lägre risker än Tyskland nu gör. Men vi saknar visionerna.
Så till sist. Jag ser fram emot en tid då Sverige bli stora exportörer av grön el. Det ska vara en exportindustri med samma värde som andra, något att vara stolt för liksom för virke eller pappersmassa. Till rätt pris blir allt lönsamt. I det perspektivet, då priserna för el landar på europeiska nivåer, kan energieffektiviseringen fortsätta i vårt land också - samtidigt som Skogen, vårt gröna guld, får nya stabila marknader. Jag vill likt Jordbruksminister Eskil Erlandsson att Jord- och skogsägaren ska bli vår framtida oljeschejk.
P.s: läs gärna denna länk. Den finns på e24.se, ekonomisajten som drivit den hetskaste kampanjen mot vår elmarknad denna vinter.
http://www.e24.se/pengar/din-ekonomi/el-och-varme/sverige-anvander-for-mycket-el_2843107.e24
måndag 30 maj 2011
torsdag 26 maj 2011
Regionalisering - varför då?
http://www.smp.se/ledare/regiondebatt-pa-fel-spar(2792546).gm#disqus_thread
Idag skrev Martin Tunström på Smålandsposten om regionfrågan. Inlägget känns förlösande. Regionfrågan har gått i spinn och paniken kryper sig på här i Småland när frieriet till Skåne inte besvaras särskilt hjärtligt. Centerpartiet i Kronobergs län förordar en Smålandsregion och har goda argument för det. Ändå har vi hamnat i ett läge där en fråga mer än andra kräver sitt svar: varför förändrad regionindelning?
När strukturomvandlinge i vården visat sig lösas på ett föredömligt sätt med strategiska sammarbeten inom enskilda vårdområden, faller landstingens drivkraft bort. Behovet av strukturomvandling inom staten är inte alarmerande - sånär som inom några enskilda myndigheter. De frågorna tar staten tag i alldeles på egen hand. Kvar blir hanteringen av strukturfondsmedel och andra projektmedel. Är det verkligen argument nog för att genomföra en regionbildning? Kan inte regionförbunden hitta samarbeten kring det liksom landstigen har löst de vårdfrågor som kräver stordrift?
Landsortskommunerna för däremot en ojämn kamp med de uppgifter som de förväntas lösa. Jag tillhör de som anser att antalet kommuner är alldeles för många i Sverige och att behoven av strukturomvandling är störst här. Det var Göran Persson som för några år sedan på Landsbygdskonferensen i Emmaboda klargjorde att han inte såg några större behov av regionbildningar, men såg tydliga behov av strukturomvanling bland våra kommuner. Jag håller med honom.
Jag gillar förresten Martin Tunströms insats på Smålandsposten. Han har gett tidningen en konservativ ton som fungerar i Småland.
Idag skrev Martin Tunström på Smålandsposten om regionfrågan. Inlägget känns förlösande. Regionfrågan har gått i spinn och paniken kryper sig på här i Småland när frieriet till Skåne inte besvaras särskilt hjärtligt. Centerpartiet i Kronobergs län förordar en Smålandsregion och har goda argument för det. Ändå har vi hamnat i ett läge där en fråga mer än andra kräver sitt svar: varför förändrad regionindelning?
När strukturomvandlinge i vården visat sig lösas på ett föredömligt sätt med strategiska sammarbeten inom enskilda vårdområden, faller landstingens drivkraft bort. Behovet av strukturomvandling inom staten är inte alarmerande - sånär som inom några enskilda myndigheter. De frågorna tar staten tag i alldeles på egen hand. Kvar blir hanteringen av strukturfondsmedel och andra projektmedel. Är det verkligen argument nog för att genomföra en regionbildning? Kan inte regionförbunden hitta samarbeten kring det liksom landstigen har löst de vårdfrågor som kräver stordrift?
Landsortskommunerna för däremot en ojämn kamp med de uppgifter som de förväntas lösa. Jag tillhör de som anser att antalet kommuner är alldeles för många i Sverige och att behoven av strukturomvandling är störst här. Det var Göran Persson som för några år sedan på Landsbygdskonferensen i Emmaboda klargjorde att han inte såg några större behov av regionbildningar, men såg tydliga behov av strukturomvanling bland våra kommuner. Jag håller med honom.
Jag gillar förresten Martin Tunströms insats på Smålandsposten. Han har gett tidningen en konservativ ton som fungerar i Småland.
fredag 20 maj 2011
Sverige det nya nybyggarlandet
Centerpartiet vill göra Sverige till nybyggarland. Orden kommer från Maud Olofsson i ett tal på Centerpartiets förnyelsedagar. Invandrare som drömmer om en framtid i vårt land och är beredda att kämpa för det, ska vara varmt välkomna hit. Det bör glädja oss alla att det kommer människor från andra kulturer som är beredda att vara med och bygga det nya Sverige Anslaget gör mig glad långt in i själen. Det här får gärna, gärna bli en av hörnstenarna i det nya Centern.
Vi behöver bli fler i Sverige och inte minst här i Småland är vi i praktiken i desperat behov av att det kommer människor från utlandet som är beredda att bosätta sig här och ta anställningar i företag och kommuner. Vi står inför arbetskraftsbrist - och stora behov av entreprenörskp och nytänk. Invandrare kommer vara mycket viktiga för att klara de utmaningar vi har framför oss. Och visst är tanken fascinerande att människor likt kar-Oskar och Kristina en gång drivs från sitt eget land för att de ser möjligheter till förverkligande och framgångsrikt företagande någon annan stans - och att det är här i sverige, kanske här i Småland.
I bjärt kontrast ser vi hur dansk inrikespolitik efter hand inskränks och blir alltmer navelskådande. Den syn som kommit att genomsyra dansk politik där invandringen har blivit problemet framför andra, kommer driva Danmark till ekonomisk och kulturell tillbakagång. Det är sorgligt att se.
Vi behöver bli fler i Sverige och inte minst här i Småland är vi i praktiken i desperat behov av att det kommer människor från utlandet som är beredda att bosätta sig här och ta anställningar i företag och kommuner. Vi står inför arbetskraftsbrist - och stora behov av entreprenörskp och nytänk. Invandrare kommer vara mycket viktiga för att klara de utmaningar vi har framför oss. Och visst är tanken fascinerande att människor likt kar-Oskar och Kristina en gång drivs från sitt eget land för att de ser möjligheter till förverkligande och framgångsrikt företagande någon annan stans - och att det är här i sverige, kanske här i Småland.
I bjärt kontrast ser vi hur dansk inrikespolitik efter hand inskränks och blir alltmer navelskådande. Den syn som kommit att genomsyra dansk politik där invandringen har blivit problemet framför andra, kommer driva Danmark till ekonomisk och kulturell tillbakagång. Det är sorgligt att se.
måndag 16 maj 2011
Kulturarv att vara stolt över
Igår åkte vi en söndagsrunda, min bror och jag. Kalmar och Öland, det är lagom söndagsåkning för oss. Vi besökte bland annat Kalmar slott men eftermiddagsfikade också på Solliden. Genom jobbet besökte jag Karlskrona idag och på den korta lunchen åt vi på Marinmuseét. Det blev en fin påminnelse om den målmedvetna och långsiktiga svenska politiken som lyft fram vårt kulturarv. Kulturarvet - i stort och smått - bevaras och presenteras. Det är roligt att se.
fredag 22 april 2011
Vision om energimarknaden 2020...
Ville bara passa på att ge en länk för läsning om energifrågorna i Sverige:
Här en artikel av Jonny Hylander, professor i energiteknik, och Göran Sidén, universitetslektor i elkraftsteknik vid Högskolan i Halmstad. I deras artikel beskriver de enenergimarknaden i Sverige som en marknad där skredet har skett, där fossil energi och kärnkraft håller på att konkurreras ut: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1447802/Karnkraften-behovs-inte.html
Här en artikel av Jonny Hylander, professor i energiteknik, och Göran Sidén, universitetslektor i elkraftsteknik vid Högskolan i Halmstad. I deras artikel beskriver de enenergimarknaden i Sverige som en marknad där skredet har skett, där fossil energi och kärnkraft håller på att konkurreras ut: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1447802/Karnkraften-behovs-inte.html
tisdag 12 april 2011
Jobbskatteavdragen förändrar Sverige
Så har regeringen avslöjat delar av sin vårbudget. Jobbskatteavdrag är ordet för dagen, och det blir det femte steget. Fredrik Reinfeldt beskriver jobbskatteavdragen som en revolution för landet.
Begrepp som revolution ska man vara försiktig med. Men begreppet kan ha sin plats. Det är en mycket stor händelse då skatten på arbete så tydligt sänks i Sverige. Det blir verkligen lönsamt att arbeta. Hög eller låg lön, effekten på avdragen tillsammans finns där för alla och har med tiden kommit upp i väl över 2 000kr per månad för de allra flesta.
I perspektiv undrar man egentligen varför vi satsade en gång på att beskatta arbete. Hur tänkte man då? Att det var skadligt att jobba? Andra inkomstkällor än just skatten på arbete är betydligt bättre för staten - som moms och punktskatter. Punktskatterna, inte minst energiskatterna, tobaks- och alkoholskatten är bra verktyg som tjänar flera syften. Förutom att de ger betydande inkomster för staten, har de visat sig framgångsrika i att förändra beteenden i samhället som över tid vållar samhället stor skada. En stram budget har skapat förutsättningar för stabila konjunkturuppgångar i samhället som genererat imponerande välstånd för Sverige på kort tid.
Det ska bli spännande att se hur långt regeringen kommer vara beredd att gå - hur många jobbskatteavdrage blir och hur skattesystemet artar sig på sikt. Vi verkar gå en ljus framtid till mötes.
Begrepp som revolution ska man vara försiktig med. Men begreppet kan ha sin plats. Det är en mycket stor händelse då skatten på arbete så tydligt sänks i Sverige. Det blir verkligen lönsamt att arbeta. Hög eller låg lön, effekten på avdragen tillsammans finns där för alla och har med tiden kommit upp i väl över 2 000kr per månad för de allra flesta.
I perspektiv undrar man egentligen varför vi satsade en gång på att beskatta arbete. Hur tänkte man då? Att det var skadligt att jobba? Andra inkomstkällor än just skatten på arbete är betydligt bättre för staten - som moms och punktskatter. Punktskatterna, inte minst energiskatterna, tobaks- och alkoholskatten är bra verktyg som tjänar flera syften. Förutom att de ger betydande inkomster för staten, har de visat sig framgångsrika i att förändra beteenden i samhället som över tid vållar samhället stor skada. En stram budget har skapat förutsättningar för stabila konjunkturuppgångar i samhället som genererat imponerande välstånd för Sverige på kort tid.
Det ska bli spännande att se hur långt regeringen kommer vara beredd att gå - hur många jobbskatteavdrage blir och hur skattesystemet artar sig på sikt. Vi verkar gå en ljus framtid till mötes.
måndag 11 april 2011
Elmarknadens paradoxer
Den svenska elen är billig. Scheissebillig. Investeringarna i bergvärme boomar och villaägarna myser i värmen. Jag lär vara ensam om åsikten. För i media råder bilden av elmarknaden som en havererad marknad som knäcker den svenska befolkningen, bolagen skattar hela vägen till banken och staten gör ... ingenting. Beroende på var man står och hur man bestämmer sig att tolka det man ser avgör slutsatsen.
Webbtidningen E24 har under vårvintern kört en mycket osvensk och tuff kampanj mot elbolagen på den svenska elmarknaden. Det är i och för sig inte bara E24 som har haft starka åsikter, men här har man satsat hårt på att på journalisters vis låta bubblan smälla. Och får man tro kommentarerna har de läsarna med sig. Låt oss direkt konstatera att tidningen tycker elpriserna är alldeles för höga i Sverige. det är en utgångspunkt som jag inte delar.
Idag jämför tidningen den svenska marknaden med ett stort haveri i Karliforniens elnät år 2000 och gör intressanta jämförelser. Tidningens hårda åsikt är att den svenska elmarknaden inte fungerar - trots oklanderlig fri konkurrens (tidningen har tidigare haft åsikten att marknaden inte präglas av fri konkurrens, men insett att det inte finns belägg för detta påstående). Deras poäng är att elmarknaden är en marknad med så få aktörer att en aktör med sitt eget agerande sätter priset på hela markanden. Med få stora bolag styrs marknadspriset av in-och utträden på marknaden av enskild bolag. Dessa behöver då inte ta olagliga kontakter med andra bolag utan kan själva påverka priset genom att helt enkelt dra ner på sig egen produktion, allt går helt lagligt till och ändå havererar marknaden. Det var tydligen vad som hände i Karlifornen 2000 - fast något annat måste också hänt eftersom hela elnätet havererade under en period.
Artikeln är intressant. På ett sätt delar jag deras beskrivning men håller inte med om deras grundtes: att elmarknaden inte skulle fungera. Min poäng är att det står var och en fritt att investera i kraftproduktion i Sverige (förutom nybyggnation av kärnkraft). Och den chansen tar både kommuner och företag. Kraftproduktionen växer snabbt och med ansenliga tal. Sverige är dessutom ett spännande land genom den fascinerande utbyggnaden av fjärrvärmenät - som länge har kunnat konkurrera med elvärme i olika samhällen och städer. Vi har en fantastisk utgångspunkt i Sverige i vår vattenkraft. Kraftvärmeproduktionen från bioenegi har en facinerande potential. Till rätt pris finns nästan obegränsat med tillgång. Just nu produceras papper av massaveden, men vad säger att man måste göra papper av den? Till rätt pris blir den förstås tillgänglig för kraftproduktion. Och investeringar görs i ny produktion, med bra priser på el kommer kraftproduktionen att fortsätta att öka mycket snabbt.
I det andra perspektivet imponerar energieffektiviseringen i samhället. En av många och sannolikt viktigaste exemplet är tekniken i värmeväxlare som under de senaste året fått en enorm genomslagskraft. Trots prisrekord efter prisrekord på el går villaägare över till elvärme, och nu riskeras ytterligare utbyggnad av fjärrvärmenäten - för att tekniken drivit effektiviseringen så långt. Just fenomenet med bergvärme tror jag har kommit att bli betydelsefullt för den samlade energikonsumtionen i landet och prissättningen av el (liksom värmepellets eller fjärrvärme) baseras på vad en normal villaägare är beredd att lägga i elkostnader under ett år. Uppvärmningsalternativen kan inte vara dyrare i totalkostnad än just bergvärmen och kostnaden för bergvärme får inte kännas oskälig. Effektiviseringen har märkligt nog varit så framgångsrik - att den på ett sätt blivit ett problem. Också på landet blir den valet för villaägare och bioenergin, bland annat veden, lyckas inte konkurrera.
Vi får alltså mycket mer ut av elen nu för tiden - den upplevs vara billig och konsumeras därför i allt större omfattning. Pardoxalt nog stiger den totala användningen av el för att effektiviseringen har gett resultat. Med högre efterfrågan ökar priset. Förlorare - det ska sägas - är de som inte förmår att hänga med i svängarna, de som inte enkelt kan investera i bergvärme.
Elpriserna är historiskt höga, men vad är egentligen problemet? Fungerar marknaden eller gör den det inte? Min åsikt är klar. Marknaden fungerar utifrån de förutsättningar den har. Höga priser lockar till sig nya investerare - framför allt i bioenergi - den kraftproduktion vi önskar. Energieffektivieringen går framåt i snabb takt. Investeringar skapar välstånd. För den skull har tidningen E24 bra förslag på vidareutveckling. En ordentlig utbyggnad av överföringskapaciteten till övriga Europa står högt på önskelistan.
Webbtidningen E24 har under vårvintern kört en mycket osvensk och tuff kampanj mot elbolagen på den svenska elmarknaden. Det är i och för sig inte bara E24 som har haft starka åsikter, men här har man satsat hårt på att på journalisters vis låta bubblan smälla. Och får man tro kommentarerna har de läsarna med sig. Låt oss direkt konstatera att tidningen tycker elpriserna är alldeles för höga i Sverige. det är en utgångspunkt som jag inte delar.
Idag jämför tidningen den svenska marknaden med ett stort haveri i Karliforniens elnät år 2000 och gör intressanta jämförelser. Tidningens hårda åsikt är att den svenska elmarknaden inte fungerar - trots oklanderlig fri konkurrens (tidningen har tidigare haft åsikten att marknaden inte präglas av fri konkurrens, men insett att det inte finns belägg för detta påstående). Deras poäng är att elmarknaden är en marknad med så få aktörer att en aktör med sitt eget agerande sätter priset på hela markanden. Med få stora bolag styrs marknadspriset av in-och utträden på marknaden av enskild bolag. Dessa behöver då inte ta olagliga kontakter med andra bolag utan kan själva påverka priset genom att helt enkelt dra ner på sig egen produktion, allt går helt lagligt till och ändå havererar marknaden. Det var tydligen vad som hände i Karlifornen 2000 - fast något annat måste också hänt eftersom hela elnätet havererade under en period.
Artikeln är intressant. På ett sätt delar jag deras beskrivning men håller inte med om deras grundtes: att elmarknaden inte skulle fungera. Min poäng är att det står var och en fritt att investera i kraftproduktion i Sverige (förutom nybyggnation av kärnkraft). Och den chansen tar både kommuner och företag. Kraftproduktionen växer snabbt och med ansenliga tal. Sverige är dessutom ett spännande land genom den fascinerande utbyggnaden av fjärrvärmenät - som länge har kunnat konkurrera med elvärme i olika samhällen och städer. Vi har en fantastisk utgångspunkt i Sverige i vår vattenkraft. Kraftvärmeproduktionen från bioenegi har en facinerande potential. Till rätt pris finns nästan obegränsat med tillgång. Just nu produceras papper av massaveden, men vad säger att man måste göra papper av den? Till rätt pris blir den förstås tillgänglig för kraftproduktion. Och investeringar görs i ny produktion, med bra priser på el kommer kraftproduktionen att fortsätta att öka mycket snabbt.
I det andra perspektivet imponerar energieffektiviseringen i samhället. En av många och sannolikt viktigaste exemplet är tekniken i värmeväxlare som under de senaste året fått en enorm genomslagskraft. Trots prisrekord efter prisrekord på el går villaägare över till elvärme, och nu riskeras ytterligare utbyggnad av fjärrvärmenäten - för att tekniken drivit effektiviseringen så långt. Just fenomenet med bergvärme tror jag har kommit att bli betydelsefullt för den samlade energikonsumtionen i landet och prissättningen av el (liksom värmepellets eller fjärrvärme) baseras på vad en normal villaägare är beredd att lägga i elkostnader under ett år. Uppvärmningsalternativen kan inte vara dyrare i totalkostnad än just bergvärmen och kostnaden för bergvärme får inte kännas oskälig. Effektiviseringen har märkligt nog varit så framgångsrik - att den på ett sätt blivit ett problem. Också på landet blir den valet för villaägare och bioenergin, bland annat veden, lyckas inte konkurrera.
Vi får alltså mycket mer ut av elen nu för tiden - den upplevs vara billig och konsumeras därför i allt större omfattning. Pardoxalt nog stiger den totala användningen av el för att effektiviseringen har gett resultat. Med högre efterfrågan ökar priset. Förlorare - det ska sägas - är de som inte förmår att hänga med i svängarna, de som inte enkelt kan investera i bergvärme.
Elpriserna är historiskt höga, men vad är egentligen problemet? Fungerar marknaden eller gör den det inte? Min åsikt är klar. Marknaden fungerar utifrån de förutsättningar den har. Höga priser lockar till sig nya investerare - framför allt i bioenergi - den kraftproduktion vi önskar. Energieffektivieringen går framåt i snabb takt. Investeringar skapar välstånd. För den skull har tidningen E24 bra förslag på vidareutveckling. En ordentlig utbyggnad av överföringskapaciteten till övriga Europa står högt på önskelistan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)