Desperata tankar kring kommunens ständiga konflikter...

I lördagens Smålandsposten finns en artikel som illustrerar de politiska klimatet i Tingsryds kommun. Det är uppenbarligen en mycket infekterad konflikt mellan partierna - en konflikt som spårat ur och nu befinner sig på nivåer som inte anstår en svensk kommun.

I min synvinkel handlar konflikten mer än något annat om en konflikt mellan huvudorten och de omgivande socknarna. Kommunbildningen Tingsryd har visat sig generera inre spänningar som inte alls gagnar den. Av en rad skäl tror jag det är dags att föreslå en sammanslagning av Tingsryds kommun med Växjö kommun.

Växjö kommer vara den oomtvistade huvudorten. Hela Tingsryds kommun kommer bli en del av omlandet - och vår landsbygd kommer få samma förutsättningar som Växjö kommuns övriga landsbygd. Älmeboda socken kommer ha samma möjligheter som Asa eller Furuby. Och tillsammans med Växjös stora landsbygd kan vi ge en politisk balans för Växjö kommun där landsbygdsområdena kommer ha sin tyngd. Kommunen får en vidsträckt landsbygd med liknande förutsättningar och investeringar i denna kan göras på ett likartat sätt. Växjö har visat att kommunen kan hantera sin landsbygd på ett gott sätt. Jag tror att det kommer lösa en stor del av de inneboende spänningar som finns i Tingsryds kommun.

En ny kommunbildning kommer ha en stabil skattebas. Den ständiga paniken inför budgetfrågor kan övergå i en sansad budgetplanering. Rationaliseringen av kommunens verksamhet blir säkerligen väl så hård - men kan också genomföras på ett mer genomtänkt sätt. Sammanslagningen i sig kan medföra en del rationaliseringar, även om det omedelbara värdet förmodligen inte är särskilt stort.

Förskola och grundutbildning behöver en stark ledning. Det finns inte i Timgsryds kommun. Vid den förra strukturrationaliseringen tvingades kommunen avskeda lärare. Tack vare sist in-först ut-principen fick de nyutbildade yngre lärarna gå. Det är en situation som en liten kommun verkligen inte har råd med. I en större kommunbildning minskar riskerna för avskedanden och rationaliseringar kan ske på ett skonsamt sätt för personalen samtidigt som kompetens och förnyelsekraft kan behållas. I takt med att gymnasisterna åter åker till Växjö i allt väsentligt, har faktureringen för dessa utbildningar dragit iväg. Många av dessa gymnasister går vid skolor som drivs av Växjö Kommun och Växjö ser förstås till att sälja utbildningar med en viss lönsamhet. Till stor del skulle alltså dessa kostnader kunna hanteras internt i en ny kommunbildning.

Vad väljer du - att bosätta dig i en mindre kommun präglad av utflyttning och nedläggning eller en större kommun med en ekonomi och befolkning i balans? Jag tror det spelar roll att slippa glesbygdsstämpeln på en kommunbildning som Tingsryd. Beroendet av skatteutjämningssystem är heller inte smickrande. Båttre då att ingå i en kommunbildning med en riktig stad i centrum.

Jag tror det är dags att diskutera grundförutsättningarna för Tingsryd som kommunbildning. Än är Tingsryds kommun en på det hela taget rätt välskött kommun med en ekonomi i balans. Än kan vi ha en viss attraktivitet.

När ett politiskt samtal havererar

Det ska bli folkomröstning i Tingsryds kommun. Maten som serverias till skolbarn och äldre är på agendan. Hur ska den lagas – och var? Känslorna svallar. Kommunfullmäktiges- och valnämndens ordförande Britta Lundén kommenterar omröstningen i Smålandsposten med att missnöjet med kylmaten skulle bero på att den tidigare informationen inte gått hem hos alla. Folk har enligt Britta inte förstått. Valnämndens ordförande tar inte bara aktiv ställning inför omröstningen, stora delar av befolkningen avfärdas utan pardon. Tingsryds kommuns politiska vardag gör ett sådant avfärdande till en bisarr normalitet.

-     För det första handlar denna omröstning om sakfrågan. Många kommuninnevånare har en tydlig åsikt om att mat ska lagas nära den som äter den, såväl i tid som geografiskt. Än fler menar att denna mat med fördel kan lagas av privata aktörer inom eller utom kommunen. Det finns tvivel om att det är effektivt för kommunen att bygga ett eget storkök för cook-and-chill.  Det hade varit läge för kommunen att pröva privata lösningar – i stort eller riktigt småskaligt.

I en annan aspekt handlar omröstningen om Tingsryds relation till de omgivande socknarna. Tingrsyds kommun är nu 40 år gammalt. På fyrtio år borde kommunen hunnit att hitta en naturlig kommunbildning. Men i takt med att befolkningen sjunkit och rationaliseringarna fortgått, har avstånden mellan Tingsryd och de övriga socknarna inte alls suddats ut, snarare förstärkts. Alltjämnt finns spänningen där i beslutsfattandet mellan huvudort och omland, en spänning som lever kvar i snart sagt varenda beslut som tas i kommunen. Spänningen kunde ha positiva förtecken, socknarna kunde sporra och dra varandra – men så är det inte i Tingsryds kommun.  Rationaliseringar till Tingsryd stärker väljarnas misstankar om att de omgivande socknarna ständigt försummas. För en stor andel innevånare kommer kommunens framgång aldrig bli större än den svagaste socknens framgång.

I närtid har en illa skött skolreform genomförts för att effektivisera kommunens utbildning. Reformen lämnar djupa och onödiga sår efter sig.  När framför allt Älmeboda i öster hamnade i en svacka med lågt antal barn i skolåldern och skolledningens utredningar pekade mot behovet av rationaliseringar, möttes inte dessa rationaliseringar med vare sig vidgade problemanalyser eller försök till satsningar på att lyfta socknen ur sin svaga trend. I rättvisans namn, dvs i en föment omsorgsfull gest, genomfördes neddragningen också i Linneryd och Södra Sandsjö – trots att medlemmar i Barn- och utbildningsnämnden i efterhand erkänt att volymerna var stora nog åtminstone i Linneryd för en oförändrad skola. Linneryd straffades för att Älmeboda hade problem. Så bygger man inte upp en socken, så stärker man inte en kommun. Och dessa barn hamnade i en annan skola i Tingsryd utan vettiga lokaler och in i en kaotisk utbildningssituation. Matfrågan som till stor del handlar om köken på socknarnas ålderdomshem blir en fråga hos gemene man om att det någon gång måste få vara nog med  en ensidig koncentration till Tingsryd - om den är ovarsam och inte uppenbart kan ge fördelar tillbaka.

Samtidigt blir denna omröstning också en förtroendeomröstning om den nuvarande majoriteten i kommunen. Moderata väljare röstade inte för att få in socialdemokrater i kommunens styre, Sossar röstade inte för ett samarbete med moderater och Centerpartister ser sig alltjämnt som stabilt borgerliga väljare som normalt sett trivs i en borgerlig allians.

Tillståndet i den lokala demokratin i Tingsryd är präglat av långa och djupa konflikter. Fullmäktige må vara beslutsmässigt men tonen i nämnd- och kommunsammanträden är ofta präglad av tjuvnyp, hårda ord och intensiva debatter.  Den senaste valrörelsen i kommunen var stormig och infekterad. Alliansen sprack efter valet i en rätt smutsig katt- och råttalek. Och nu stå vi inför en ny folkomröstning – om kosthållningen i kommunen.  Positionerna är låsta sedan länge och alrörelsen kommer med all säkerhet vara intensivt nervig . Ingen tror nog på allvar att majoriteten skulle ompröva sitt beslut.  Majoriteten kommer av allt att döma vara lika tondöv som vanligt. Spänningarna i kommunen kommer förstärkas.

Det kunde vara på ett annat sätt. Den politiska andan i en kommun behöver inte vara destruktiv. Parlament i en framgångsrik kommun ser till att lösa gamla konflikter och hitta gemensamma mål att arbeta emot. Cirkeln kan  vändas. Alla partier i kommunfullmäktige behöver bidra till att tonen förändras, men det kan gå. Och det kan ske på ett sätt som gör att partiernas värdegrunder och idétraditioner snarast förstärks och utvecklas. I många fall handla det om något så enkelt som empati, omdöme och hyfs. En rannsakan behövs- och insikt om att det politiska samtalet behöver få högre nivå och större anständighet. Kommunens ledning och parlament måste hitta relevanta verktyg för att överbrygga klyftan mellan centralort och omland. Fullmäktiges ordförande Britta Lundén kan möjligen börja med att respektera alla oss som begärt en folkomröstning?

    

Jag är i grund och botten en mycket positiv person. Min positiva syn utgår ifrån att problem är till för att lösas. Jag kan se framför mig en kommun som utvecklas på ett gott vis – och socknar som visst kan leva upp – om än på andra sätt än förut. Allt utgår ifrån att vi lyssnar på varandra och möter  varandra. Låt oss börja där.

Läs gärna denna artikel i Smålandsposten

Jag gillar oväder

Jag har en lite skruvad och märklig svaghet för oväder. Jag gillar oväder, får jag erkänna. I stormen Gudrun blev det förstås alldeles för mycket, 15 - 20 dagars elavbrott och sex veckors teleavbrott ovanpå en helt sönderslagen skogsfastighet tärde väl hårt. Men ändå - och ni förstår nog, när det drar ihop sig till vanlig storm är det rätt mysigt att sitta hemma i stugan - i skogen.

Lite grand på samma sätt känns det efter den här sommaren. En rad länder i västvärlden saknar kraften att ta tag i sin skuldsituation, och det vällovliga Europrojektet visar sig felkonstruerat i grunden. Det blåser upp till storm i omvärlden. Då är det just skönt att sitta här i Sverige. Visst kommer vi att bli påverkade, men jag tror mig vara viss om att landet byggts rätt sedan vår stora storm, 1991 -92.

Skuldnivån sjunker, den offentliga sektorn har genomgått en grundlig översyn och effektivisering. Den flytande kronan och den självständiga riksbanken var två strategiska beslut som ledde oss in i en period av flera decenniers låga räntor. Sverige har en märklig position där stormar i omvärlden leder till sjunkande värde på den svenska kronan, som  sin tur leder till en automatisk stimulans av exportindustrin precis när det behövs som bäst. Å andra sidan vill jag minnas att IT-sektorn kraschade i landet runt 2000 just när konjunkturen började växa sig så god att räntorna riskerade att höjas - och räntorna förblev låga. Vi har kort sagt gjort mycket rätt, och haft mycket tur. Vi har ett mycket starkt läge inför den storm som vi åter kommer in i.

Men med stormen Gudrun i färskt minne ska jag försöka vara realistisk också. Stormar kan som sagt bli väl svåra för att vara mysiga. Det vet vi i Småland alldeles för väl.

Teapartyrörelsen har kommit för att förändra

Jag följer CNN och BBC world under semestern, nästan varje dag blir det en stund. Just nu är det Amerikas skuldkris som roar. Obama beskrev det nog bäst själv. Amerika är ett land som varesig är värd högsta rating för statens skuldåtagande eller sitt parlament. Men Teapartyrörelsen har kommit för att förändra, det får världen lov att inse. Och jag har hört sägas från kommentatorshåll att det är kongressens tredje parti. Vi Européer skulle nog säga att de har naiv syn på staten - staten av ondo. Jag kan inte påstå att jag förstår dem, jag håller definitivt inte med dem. Men visst vore det intressant att få en inblick, att försöka förstå dem? Hur ser deras logik ut?

Skrivkramp

Jag har semester. Uppenbarligen är det semester i mitt huvud. Jag har  vart fall skrivkramt - denna somma då det funnit så enormt mycket att skriva om...

Jan Björklund skjuter energiöverenskommelsen i sank.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kraftbolag-hindrar-ny-karnkraft_6290764.svd

Det var en fråga om tid - tid till dess att Jan Björklund skulle börja ifrågasätta den energiöverenskommelse som de borgerliga partierna sedan några år ingått. Björklund gillar att provocera, och provocerad blir jag. Kan han ifrågasätta överenskommelsen så kan väl alla andra göra det också.

Först och främst: Jag inser att jag inte ligger i Centerpartiets huvudfåra i min syn på energi. Samtidigt borde jag rimligen ha åsikter som överenstämmer med många, många Centerpartister runtom i landet. Kärnkraften kom till landet med såväl frälsning som problem. Energislaget är kraftigt subventionerat av staten, inte minst genom att staten i praktiken tar hela försäkringskostnaden för producenterna. Jag tycker kort sagt att kärnkraft inte hör hemma i svensk energiproduktion långsiktigt.

Centerpartiet har gått in i en energiuppgörelse för att ge landet långsiktiga spelregler på energimarknaden. En sådan uppgörelse bör man vara rädd om. Alla vet att det tärde hårt på många, många centerpartister, också riksdagsmän. När partipiskan ven som mest, var morötterna de justeringar som Jan jörklund nu vill plocka bort. Det gör mig kort sagt vansinnig.

Avtal ska man stå för, det är min stånpunkt. Men börjar de knaka i fogarna bör vi sondera efter länpliga ersättningar. Jag förordar en öppen debatt med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om en breddad överenskommelse!

Goda exempel på integration

En av Smålands riktigt stora utmaningar framöver är att få god inflyttning och god personal i sina företag och kommuner. Småland behöver invandring och inflyttning, alla måste kunna känna sig välkomna. Samtidigt är hindren in i det svenska goda livet alltför ofta en dyster realitet. Otaliga är de historier från inte minst invandrare kring hur ogörligt svårt det har varit att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Men det finns hopp om en annorlunda ordning.

Fredrik Bergman har med sitt "Macken" i Växjö visat på en social kooperativ företagssamhet som ser de individer, vars insats vi behöver men inte orkar  bry oss om att hjälpa in på arbetsmarknaden. Med enkla ideér och enkla utgångspunkter har en omfattande verksamhet byggts upp som hjälper invandrare in i arbetslivet. Arbetet tar sin början i det som de nyanlända faktiskt kan, i att lära sig språket genom arbete och att hjälpas till företagande i det riktigt småskaliga formatet. Passionen i detta företag som Fredrik med kollegor har byggt upp är lovvärd.

Suzana Rovcanin är en blind kvinna med ursprung i det forna Jugoslavien som efter en lång period av kamp för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden äntligen lyckats. Hon startade ett företag som erbjuder hushållsnära tjänster, med anställda som ofta har utländsk härkomst och olika former av handikapp. Det är personer som under decennier förblev utelåsta från den svenska arbetsmarknaden. Idag försörjer de sig själva, idag kan de vara med och bidra och få del av det goda Sverige.

Här finns förresten en länk till macken på Araby i Växjö:  http://www.arabymacken.se/portal/index.php