torsdag 27 oktober 2011

Telias ovarsamhet med sitt varumärke

Enligt Dagens Nyheter tvingas Telia Sonera göra halt, om än tillfälligt i teknikskiftet på landet. Beskedet kommer efter veckor av drypande kritik mot bolaget i landsortstidningar och Stockholmspress. Artikelserier i DN, artiklar på självaste DN debatt och giftiga ledare i tidningar som expressen eller UNT blev till slut för mycket. Frågan har utvecklat sig till att vara den faktor som mer än något annat skapat bilden av Telia som det bolag framför andra som aktivt tagit avstånd från kundansvar och därmed hamnat i otakt med tiden. Bolaget har sig självt att skylla.

Historien om teknikskiftet är synonym med de enorma misstag som bolaget gjorde efter stormen Gudrun. . Telia var den aktör som genom stormen Gudrun gav befolkningen det bestående intrycket av att verkligen vilja oss illa. Det är ett fullständigt unikt omdöme och måste nog av vilket bolag som helst i landet anses vara en pr-mässig katastrof. Jag är inte säker på att Telia vare sig uppfattat att det blev så - och än mindre hur det kunde bli så.

Att bolaget till slut kom ut som ett tillväxt- och landsbygdsfientlig kraft berodde på ovarsam informationsgivning, en ovilja att i månader erkänna att bolaget hade problem med ett i praktiken helt skrotat telenät. Problemet var inte att det tog tid att reparera - det förstod vi all att det skulle göra. Problemet var arrogans i information, brist på information och en genomgående ovilja att kommunicera till oss kunder på ett sätt som vi kunde känna igen oss i. Men värst var nog av att det kombinerades med budskapet av att bolaget inte prioriterar landsbygden och inte ser den som potentiellt lönsam. Det är ett budskap som inte anstår stora bolag. Tänker man efter är det en typ av budskap som omgärdar få företag. Volvos varumärke förknppas inte med en avog inställning till pensionärer. Iphone knyts inte ihop med en avog inställning till femtiotalister osv. Dvs moderna bolag håller sig borta från negativa knytningar.

Ingen var framsynt nog att inse att det gamla Televerkets varumärke av att vara närvarande överallt - och vara en möjliggörare för alla, var de än bodde, i sig hade ett enormt värde, att det rent pr-mässigt var en konkurrensfördel gentemot andra bolag på en konkurrensutsatt marknad. Tekniska och ekonomiska  begränsningar är en sak. Kommunikation är en helt annan.

Så upprepar sig fenomenet. Tekniken för fast telefoni på landsbygden har tjänat ut. Men respekten saknas. Bolaget bryr sig inte om att prova ut tekniken. Bolagets konsulter byter river. Folk inser att det inte fungerar och står handfallna. Men inte nog med det: Tjänsten är mycket dyr, i praktiken överlägset dyrast på marknaden. På Telias huvudportal, Telia.se kan man inte se erbjudandet vid sidan av erbjudandena för annan fast telefoni. De som hänvisas till tekniken kan inte välja de prisavtal de är vana vid (därmed blir det ännu dyrare). Bindningsiden är hutlös, det fasta telefonnumret kommer i sig kosta pengar efter två år. Bolaget signalerar verkligen att de inte vill ha dessa kunder som just kunder. Det handlar om små justeringar för mycket få kunder.

Till skillnad från i stormen Gudrun nappar DN på ett helt annat sätt än förra gången. Och frågan är om bolagets informationsavdelning på sista tiden trots allt insett att bolaget tar onödiga risker och sprider omedvetna budskap kring sig som ger breda lager av befolkningen en mycket fadd smak i munnen. Jag vill så gärna tro att de insett att ovarsamhet gentemot så få som tusen abonnenter kan sabotera stora värden också för Telia genom dålig publicitet. Ett och annat tafatt försök har gjorts om att tala om utveckling snarare än avveckling - och som ett svar i DN debatt tecknas en bild av hur den framtida landsbygden kan komma att se ut. Där har Telia kanske trots allt en roll att spela.

Under överskådlig framtid är det nog ändå så att Telia kommer ha rollen i svensk samhällsliv som "Bolaget som vände landsbygden ryggen". I en tid då de politiska budskapen talar om att "håll ihop samhället", kommunicerar Telia "Vi vill inte ta ansvar". Det är klart att det inte håller i längden.

Tack och lov finns konkurrenter för många av de som blir av med sina fasta telelinor. Och folket i Småland satsar på bredband via fiber. Jag skulle inte tro att de någonsin väljer Telia. Samtidigt är Telia fortfarande landets största kommunikationsaktör. Och innerst inne hoppas jag att bolagets informationsstrateger ändå lärt sig en läxa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar