onsdag 17 augusti 2011

När ett politiskt samtal havererar

Det ska bli folkomröstning i Tingsryds kommun. Maten som serverias till skolbarn och äldre är på agendan. Hur ska den lagas – och var? Känslorna svallar. Kommunfullmäktiges- och valnämndens ordförande Britta Lundén kommenterar omröstningen i Smålandsposten med att missnöjet med kylmaten skulle bero på att den tidigare informationen inte gått hem hos alla. Folk har enligt Britta inte förstått. Valnämndens ordförande tar inte bara aktiv ställning inför omröstningen, stora delar av befolkningen avfärdas utan pardon. Tingsryds kommuns politiska vardag gör ett sådant avfärdande till en bisarr normalitet.

-     För det första handlar denna omröstning om sakfrågan. Många kommuninnevånare har en tydlig åsikt om att mat ska lagas nära den som äter den, såväl i tid som geografiskt. Än fler menar att denna mat med fördel kan lagas av privata aktörer inom eller utom kommunen. Det finns tvivel om att det är effektivt för kommunen att bygga ett eget storkök för cook-and-chill.  Det hade varit läge för kommunen att pröva privata lösningar – i stort eller riktigt småskaligt.

I en annan aspekt handlar omröstningen om Tingsryds relation till de omgivande socknarna. Tingrsyds kommun är nu 40 år gammalt. På fyrtio år borde kommunen hunnit att hitta en naturlig kommunbildning. Men i takt med att befolkningen sjunkit och rationaliseringarna fortgått, har avstånden mellan Tingsryd och de övriga socknarna inte alls suddats ut, snarare förstärkts. Alltjämnt finns spänningen där i beslutsfattandet mellan huvudort och omland, en spänning som lever kvar i snart sagt varenda beslut som tas i kommunen. Spänningen kunde ha positiva förtecken, socknarna kunde sporra och dra varandra – men så är det inte i Tingsryds kommun.  Rationaliseringar till Tingsryd stärker väljarnas misstankar om att de omgivande socknarna ständigt försummas. För en stor andel innevånare kommer kommunens framgång aldrig bli större än den svagaste socknens framgång.

I närtid har en illa skött skolreform genomförts för att effektivisera kommunens utbildning. Reformen lämnar djupa och onödiga sår efter sig.  När framför allt Älmeboda i öster hamnade i en svacka med lågt antal barn i skolåldern och skolledningens utredningar pekade mot behovet av rationaliseringar, möttes inte dessa rationaliseringar med vare sig vidgade problemanalyser eller försök till satsningar på att lyfta socknen ur sin svaga trend. I rättvisans namn, dvs i en föment omsorgsfull gest, genomfördes neddragningen också i Linneryd och Södra Sandsjö – trots att medlemmar i Barn- och utbildningsnämnden i efterhand erkänt att volymerna var stora nog åtminstone i Linneryd för en oförändrad skola. Linneryd straffades för att Älmeboda hade problem. Så bygger man inte upp en socken, så stärker man inte en kommun. Och dessa barn hamnade i en annan skola i Tingsryd utan vettiga lokaler och in i en kaotisk utbildningssituation. Matfrågan som till stor del handlar om köken på socknarnas ålderdomshem blir en fråga hos gemene man om att det någon gång måste få vara nog med  en ensidig koncentration till Tingsryd - om den är ovarsam och inte uppenbart kan ge fördelar tillbaka.

Samtidigt blir denna omröstning också en förtroendeomröstning om den nuvarande majoriteten i kommunen. Moderata väljare röstade inte för att få in socialdemokrater i kommunens styre, Sossar röstade inte för ett samarbete med moderater och Centerpartister ser sig alltjämnt som stabilt borgerliga väljare som normalt sett trivs i en borgerlig allians.

Tillståndet i den lokala demokratin i Tingsryd är präglat av långa och djupa konflikter. Fullmäktige må vara beslutsmässigt men tonen i nämnd- och kommunsammanträden är ofta präglad av tjuvnyp, hårda ord och intensiva debatter.  Den senaste valrörelsen i kommunen var stormig och infekterad. Alliansen sprack efter valet i en rätt smutsig katt- och råttalek. Och nu stå vi inför en ny folkomröstning – om kosthållningen i kommunen.  Positionerna är låsta sedan länge och alrörelsen kommer med all säkerhet vara intensivt nervig . Ingen tror nog på allvar att majoriteten skulle ompröva sitt beslut.  Majoriteten kommer av allt att döma vara lika tondöv som vanligt. Spänningarna i kommunen kommer förstärkas.

Det kunde vara på ett annat sätt. Den politiska andan i en kommun behöver inte vara destruktiv. Parlament i en framgångsrik kommun ser till att lösa gamla konflikter och hitta gemensamma mål att arbeta emot. Cirkeln kan  vändas. Alla partier i kommunfullmäktige behöver bidra till att tonen förändras, men det kan gå. Och det kan ske på ett sätt som gör att partiernas värdegrunder och idétraditioner snarast förstärks och utvecklas. I många fall handla det om något så enkelt som empati, omdöme och hyfs. En rannsakan behövs- och insikt om att det politiska samtalet behöver få högre nivå och större anständighet. Kommunens ledning och parlament måste hitta relevanta verktyg för att överbrygga klyftan mellan centralort och omland. Fullmäktiges ordförande Britta Lundén kan möjligen börja med att respektera alla oss som begärt en folkomröstning?
    
Jag är i grund och botten en mycket positiv person. Min positiva syn utgår ifrån att problem är till för att lösas. Jag kan se framför mig en kommun som utvecklas på ett gott vis – och socknar som visst kan leva upp – om än på andra sätt än förut. Allt utgår ifrån att vi lyssnar på varandra och möter  varandra. Låt oss börja där.

Läs gärna denna artikel i Smålandsposten

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar